jag trodde jag var döende, var hela tiden två sekunder från att ringa akuten och be dom skjuta mig. Det gjorde så sjukt ont! tappade nästan hela synen, yrsel, illamående och en smärta som gjorde att jag satt på soffan och grät. halva kroppen var helt borta. Ju mer Natalie skrek destå mer svimfärdig och illamående blev jag. När vi väl lyckats få henne att förstå att nu måste hon vara med pappa så lyckades jag smita in i sovrummet släcka lampan lägga mig och stoppa en kudde på huvudet. kändes underbart fast smärtan fanns kvar, men direkt jag ens försökte lyfta på huvudet en cm så kom allt tillbaks. efter lite sömn så kändes det lite bättre och ännu idag så har jag lätt huvudvärk och en kropp som har en känsla av att man haft feber och den håller på att bli bättre. Kan säga att det är det värsta jag varit med om och förstår varför folk låser in sig direkt dom får migrän.

Natalie är fortfarande små dålig, inte lika mammig men nu får i hoppas att maten vill stanna kvar i kroppen lite längre än 2 minuter.

JA och så var vi ju på den där föreläsningen med charlie och den var så sjukt bra! Tyckte även min syster så då var det verkligen bra för intresset fanns väll inte riktigt där från första börja :) nä nu ska jag och lill flisan sjunga lite och jag ska försöka glömma att jag inte kunnat göra eller kommer inte kunna heller för den delen plugga på hela veckan och att tenta pluggandet för de två kommande tentorna känns ganska så omöjligt nu!